or just plain stuped..

Jepp, thats me. För när jag kommer ner till tvättstugan idag (arg som ett bi, men det tar vi sen) är maskinerna fyllda med någon annans tvätt. (Hur många tänker nu, oh nej inte den där tvättstugan igen, jävla tjat..?) Nej men vad gör man då..? Jag lägger deras tvätt, i en korg och ställer den fint utanför tvättstugan som jag sedan av naturliga skäl låser.

När jag kommer ner för att byta den står där en tjej och så gott som gråter eftersom hon behöver sin tvätt på jobbet.. Kunde hon kanske tänkt på innan.. Men nej nej, då kommer konsumDessi fram och erbjuder henne att lägga sakerna i torktumlaren, komma ner och möta henne en halvtimme senare för att låsa upp och ställer min blöta tvätt i en korg som helt enkelt får vänta. Snällt, eller bara jätte jätte dumt..?

Varför detta dumma beteende..? Jag vet inte om det har med mitt jobb att göra..? Se till att alla andra är nöjda precis hela tiden. Eller är jag otroligt konflikträdd..? Mest av allt skyller jag på min pappa. Han är precis likadan när det kommer till sådanna här saker. Sätter andra före, till och med människor man inte känner. En kvalite som gör honom till just min underbara pappa och som jag älskar honom allra mest för. Som hos honom blir till en osjälviskhet utan dess like och är mitt hopp för att människan faktiskt är god.


Nej, nu väntar tjejen på mig, dags att gå..