Hans föräldrar var nervösa innan vi kom på plats och var beredda på att gå om det inte fungerade. Vi var där i god tid innan och kände av läget lite och strax innan spelarna kom ut och plan och triggade igång klacken satte vi på Elliot hörselkåpor. (Vi hade testat dem hemma vid mer än ett tillfälle så att han inte skulle bli rädd.) Jag var såklart orolig över ifall det skulle räcka. För lät inte klacken lite mer än vanligt? Och har speakern alltid pratat sådär högt? 

Elliot däremot rörde inte en min vid ramsor eller applåder eller protester. Så skönt! Precis vid matchstart fick jag gå och amma lite lätt och en gång i andra halvlek tröttnade han på bärselen och vi tog en fem minuters paus då med. Annars har han varit helt underbar. Sovit en del, varit vaken en del, men har varit långt ifrån gnällig. Det är inte optimalt att ha med en bebis såhär, men långt ifrån omöjligt. 

Vakten som kollade min väska vid visitationen undrade nog över blöjorna och resten av innehållet (Daniel gick framför med Elliot). 

Gissa om vi är trötta nu!!