Gravid, viktuppgång och träning

Detta är något jag funderar mycket på. Jag har ju min egen form av vikthets som visar sig med jämna mellanrum och jag är snabb på att klaga på min kropp och på hur den ser ut. Jag tycker sällan att den är speciellt bra. Känslan av dålig kropp går ihop med känslan av dålig disciplin som jag ibland tycker att jag har, ungefär som sluta gnäll och ta dig samman och gör något åt det. Jag har mycket fokus på min kropp helt enkelt. Både hur jag ser på den, men också vad andra tycker. Massor av hjärnspöken!

 

Nu, som gravid är utgångspunkten en annan. Jag kommer ju att gå upp i vikt. Jag kommer inte kunna utmana mig själv i gymmet. Jag kommer inte se ut som jag gjorde innan. Detta ska accepteras samtidigt som jag ska ha koll på läget och inte gå bananas, åt något håll. Jag måste vila när jag behöver det men också röra på mig. Jag måste äta mer varierat, tillåta mig gott men inte överdriva. Allt jag äter påverkar ju lillen. Jag har också stora förväntningar på hur jag kommer se på min kropp efter graviditeten. Kanske kommer jag äntligen kunna tycka om min kropp för vad den är och vad den har gjort och gått igenom. Kanske ska jag få älska den hur den än ser ut!

 

Samtidigt som jag tycker det är jobbigt att jag kan göra mindre och mindre när jag håller på att bli större och större så kan jag inte klaga. För jag mår hur bra som helst! (Ta i trä, såklart) Och jag har "läget under kontroll".  Men jag skulle också vilja säga att det räcker nu. Dumt, för jag är inte ens i närheten, haha! 

Konstiga tankar bara. 

Förstår precis hur du känner, jag kände exakt likadant när jag var gravid och innan.
Kroppen är EGENTLIGEN fantastisk och man ska inte vara dum mot den/sig själv. Ändå är det så jäkla lätt... Tänk, den TILLVERKAR faktiskt en annan människa <3 Så häftigt! Och vi klagar.. :,,,(
Mina hjärnspöken sitter fortfarande i efter graviditet men lyssnar man bara på sjukvårdens rekomendationer och börjar så smått promenera (när man KAN och orkar göra det efter förlossning) så kommer kroppen faktiskt tillbaka så bra som det går.
Jag tittar såklart på de fräsha 20 åringarna som är ute o springer o önskar att man såg ut så nu men vad fasen jag har gjort ett barn ! Det har inte de 😁... Än.. Och när de är höggravida och flåsande ( ja det kommer du med göra) försöker ta sig fram 😅🙈 så är vi snygga starka mammor😉