Det svåra just nu är att få Elliot till att sova i sin egen säng. Det kan ta några försök att lägga ner honom där efter att han somnat i famnen. På kvällen har man lite tålamod till detta. På natten är det lilla tålamodet helt någon annanstans. Så när han vaknar på natten för en slurk, och sedan inte somnar om ordentligt på två försök, hamnar han i sängen. Ofta på någon av oss. 

Efter nattens amning somnade han så fint i vår säng, men bredvid mig. Så där fick han ligga. Mitt täcke la jag utanför honom, om han helt plötsligt skulle få för sig att rulla 1,5 varv vilket han aldrig gjort innan.. Daniel fick sedan snällt dela med sig av sitt täcke till mig.  Mysigt värre, men så är det inte vi som bestämmer här längre. Jag tackar för sovmorgonen :)